Metafysik – vad är det? Definition, typer och religion

Metafysik – ett ord som dyker upp i böcker, samtal och ibland på filmduken, men vad betyder det egentligen? För de flesta av oss är det en term vi känner igen utan att riktigt kunna sätta fingret på, och den här artikeln reder ut begreppet från Aristoteles tid till dagens filosofiska debatt.

Filosofisk gren: Metafysik ·
Ursprung: Aristoteles (300-talet f.Kr.) ·
Huvudfråga: Vad är verklighetens grundläggande natur? ·
Centrala delar: Ontologi, teologi, kosmologi ·
Klassificering: Första filosofin

Fem grundläggande fakta om metafysik, samlade från etablerade källor:

Vad menas med metafysik?

Metafysikens grundläggande definition

• Metafysik beskrivs som den gren av filosofin som behandlar verklighetens grundläggande natur och försöker formulera rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande (Wikipedia (svensk uppslagsbok)).
• Nationalencyklopedin definierar det som en mycket grundläggande filosofisk disciplin som behandlar verklighetens mest fundamentala struktur och egenskaper (Nationalencyklopedin (svenskt standardverk)).

Ordet kommer från grekiskans meta ta physika – ”det som kommer efter fysiken” – och syftade ursprungligen på de av Aristoteles texter som placerades efter hans fysikskrifter (Encyclopedia.com (historisk referens)).

Metafysik som första filosofi

• Aristoteles kallade metafysiken för ”den första filosofin” – studiet av varat såsom varande (Stanford Encyclopedia of Philosophy (akademisk referens)).
• I antik och medeltida filosofi handlade den om ”being as such”, de första orsakerna till tingen, eller det som inte förändras (Stanford Encyclopedia of Philosophy (akademisk referens)).

Det innebär att metafysiken söker svar på frågor som ligger bortom vad som kan mätas eller vägas – frågor om existens, tid och kausalitet.

Människans sökande efter verklighetens grund är en drivkraft som förenar filosofi, religion och vetenskap.

Vad kännetecknar en metafysisk fråga?

Exempel på metafysiska frågor

• Finns det en mening med allt som sker?
• Vad är tidens egentliga natur – är den en linje eller ett nätverk av nu?
• Existerar universella begrepp som ”godhet” och ”sanning” oberoende av människan?

Gemensamt för dessa frågor är att de inte kan besvaras enbart med hjälp av sinnesobservationer eller naturvetenskapliga experiment (Lex (danskt uppslagsverk)).

Skillnad mellan metafysiska och empiriska frågor

• Empiriska frågor går att testa: ”Hur mycket väger en sten?”
• Metafysiska frågor rör sådant som inte kan uppfattas med sinnena – men den beskrivningen är inte tillräcklig som full definition (Wikipedia (svensk uppslagsbok)).

En klassisk metafysisk fråga är ”Vad är det att vara?” – den så kallade ontologiska frågan som sysselsatt tänkare i över 2 000 år (Nationalencyklopedin (svenskt standardverk)).

Att skilja mellan det empiriska och det metafysiska är avgörande för att förstå filosofins unika bidrag till mänskligt tänkande.

Kan kristna tro på metafysik?

Metafysik inom kristendomen

• Kristna teologer som Thomas av Aquino använde aristotelisk metafysik för att formulera ontologiska gudsbevis (Kristeligt Dagblad (dansk kristen dagstidning)).
• Det finns ingen inneboende motsättning i att vara kristen och studera metafysik – många kyrkofäder såg filosofin som en tjänarinna åt teologin.

Jesus och metafysik

• Jesus utövade inte metafysik i modern mening, men hans läror – om sanning, kärlek och Guds rike – har metafysiska implikationer som diskuterats i århundraden.
• För den som söker en syntes mellan tro och förnuft erbjuder metafysiken ett verktyg för att reflektera över trons grund.

Kort sagt: metafysik och kristendom kan samexistera, men de har olika utgångspunkter – metafysiken söker rationell kunskap, kristendomen bygger på uppenbarelse (Kristeligt Dagblad (dansk kristen dagstidning)).

Vilka är de fyra typerna av metafysik?

Ontologi – läran om varat

• Ontologi är läran om varats eller existensens natur – vad finns egentligen?
• Den är ofta kallad metafysikens kärna av filosofer som Aristoteles (Nationalencyklopedin (svenskt standardverk)).

Teologi – läran om Gud

• Metafysisk teologi behandlar Guds existens och egenskaper med hjälp av filosofiska argument.
• Thomas av Aquinos ”fem vägar” är klassiska exempel (Lex (danskt uppslagsverk)).

Kosmologi – läran om universums ursprung

• Kosmologin studerar universums ursprung, struktur och utveckling – här möts metafysik och fysik.
• Filosofisk kosmologi ställer frågor som ”Varför finns det något snarare än inget?” (Stanford Encyclopedia of Philosophy (akademisk referens)).

Metafysisk psykologi – läran om själen

• Den metafysiska psykologin undersöker själens natur och odödlighet, fri vilja och medvetandets väsen.
• Den har rötter i Platons och Aristoteles skrifter (Encyclopedia.com (historisk referens)).

Det finns ingen universell överenskommelse om att det är just dessa fyra grenar – olika filosofer har föreslagit olika indelningar, men dessa återkommer ofta i läroböcker och uppslagsverk.

Metafysik, religion och vetenskap skiljer sig i metod och syfte:

Röster från filosofins historia

”Det finns en vetenskap som betraktar varat såsom varande och vad som tillkommer detta i sig självt.”

Aristoteles i Metafysiken (Stanford Encyclopedia of Philosophy (akademisk referens))

”De första orsakerna till tingen måste studeras inte bara av fysiken utan även av en högre vetenskap – metafysiken.”

Thomas av Aquino, sammanfattad i modern forskning (Lex (danskt uppslagsverk))

Dessa citat visar hur metafysiken genom historien har setts som den högsta formen av kunskap, överordnad de enskilda vetenskaperna.

Vanliga frågor om metafysik

Metafysikens existensberättigande bekräftas av att även kritikerna ofta gör metafysiska antaganden.

Metafysikens styrka ligger i att den påminner oss om att verkligheten har djupare lager än vad som syns. För den som försöker förstå tillvarons grunder – oavsett om man är troende, skeptiker eller vetenskapsentusiast – är metafysiken det redskap som tvingar oss att stanna upp och fråga: Vad är egentligen verkligt? Människan står inför valet att tänka igenom grunderna eller att oreflekterat acceptera dem.